Pannkakssmet- att användas av Gud?
"Gud finns överallt" är ett uttryck som ofta användas.
Men hur duktiga är vi på att faktiskt ta tillvara på just detta och verkligen se det och glädjas över all de små under och tecken som sker runt om oss? När Jesus vandrade bland oss på jorden talade han inte i en massa politiska termer och förfinade förkortningar - istället använde han sig av liknelser som människor kunde förstå och ta till sig av. De lilla lammet, det sådda fröet mfl var samtliga på en nivå så att vanligt folk kunde förstå.
Därför vill jag börja denna lördag med att dela en liten liknelse jag själv kom att tänka på denna morgon - nämligen paralellen mellan pankakssmet och att vara använd av Gud.
Pannkakssmet - att användas av Gud?
Vissa dagar kan livet verkligen kännas som en utmaning: varför händer sånt här alltid mig? Varför är det bara jag som stöter på sånna här motgångar? Varför har jag inte råd att köpa det jag vill? Varför ser inte mitt hem ut som de där inredningstidningarna? Varför kommer det aldrig nån och hälsar på mig? Varför har vi så lite folk på våra samlingar - är det mig det är fel på? Varför är kaffet ALLTID slut då jag vill ha en kopp?
Vi har väldigt lätt att ifrågasätta oss själva och de liv vi lever - istället för att se möjligheterna med det (även om det inte alltid känns så aptitretande)
Men vad händer om jag släcker lampan i rummet och det blir mörkt? Hur mycket av den snygga fasaden kommer du då kunna se och ha nytta av? Hur olika kommer ni att vara för varandra om ni inte kan se? När allt kommer omkring så är allas våra liv lite pannkaka - för om jag öppnar en förpackning från bilden ovan och häller i en skål och sedan rör om blandningen som jag hade i min första skål - vet ni vad jag ser då?
Attraktivt va? =P
Om en smet såg sig i spegeln skulle den nog skratta och säga detsamma. Vem vill då ha en smet? En geggig gulgrå sörja som varken känns särskillt mysig ha att göra med eller skulle kännas som någon direkt smaksensation. Att själv sitta ner till bords och hälla upp en tallrik smet är nog ungefär lika otänkbart som att bjuda hem gäster på smet.
Det är här som stekpannan kommer in i bilden - den varma och omfamnande pannen. Tänk så fantastisk är den, den tar precis vad vi är och har i vår sörja och förvandlar det till något underbart och gott - ett glädjebudskap är fött! För vad är det egentligen som står i bibeln? Jo - att vi ska få en hjälpare och sen även om dennes eld och värme. Precis som vad stekpannan är för smeten är Anden och Gud för oss.
Andens gåvor
Kommer vi då alla att se exakt lika dana ut som i livet som smet även efter vårt möte med stekpannan?
Nope, vi är alla original - precis som det ska va =) Även om de finns de som kommer att titta på dig och säga "pannkaka som pannkaka" så har vi alla fått olika gåvor som vi får använda hur mycket vi vill eftersom de fungerar lite som ett evighetsbankkort med obegränsad limit - ju mer vi slösar - ju mer får vi (bra deal va?)
Smörjelsen - en bra start på dagen
Omtanke & kärlek - de finaste av gåvor <3
Glädje - och som vi alla vet så är den både större och mer när den delas :D
Detta var min lilla tanke på morgonen =)
Så nästa gång du hör någon slänga sig med uttrycket "De blev bara pannkaka av alltihopa", är det då ett misslyckande eller början på oväntad välsignelse?
