Så där vanligt normalt kristen
Rubriken är hämtat från ett citat i en artikel i SvD (svenska dagbladet) som skrevs i samband med kyrkovalet 2017 för att se hur folk tänker kring att rösta och vad man röstar.
Det är trevligt att ha en kyrka
Den står för något fint
Jag sjunger lite i kör
Men sen då?
Fin att se på, goda minnen och sporadiskt deltagande?
Är det vad som menas med att vara kristen 2017 i landet Sverige?
Funderade länge och väl på orden och inte minst reflekterade jag också över mig själv och hur jag ställde mig till allt detta, vart fanns min tro och uppfattning i virrvarret av åsikter och var det något jag aktivt kunde stå för eller var det mera något jag sparade till helgens ledighet eller särskillda veckodagar då jag kunde dela det med likasinnade?
Ni som hängt med på Korren ett tag vet att jag lätt glider in på liknelser och har mitt helt egna sätt att se på saker och ting blir kanske inte förvånade då jag bjuder på nedanstående klipp:
Kinderägg och Kyrkoval?!
Har dom verkligen något gemensamt?
Tänker mig tron lite som ett kinderägg.
Fört ser vi den i hyllan, vi vet vad den är - alla vet väl vad en kinderägg (kyrka) är
Sen har vi det som finns innanför skalet/väggarna - det där götta
Men hur är det med kärnan?
Med själva överraskningen?
Det som vi kan få bygga, de som väcker vår fantasi och tar oss med på äventyr?
Varför köper vi Kinderägg?
Innehållet eller chokladen?
Handen på hjärtat, hur ofta har du hört någon sucka över "skräpet"?
Vi tar de goda halvorna och slänger resten.
I dagens stressade värld, platsen där allt skulle varit gjort igår, vem då tid?
Tid att bygga?
Tid att stanna upp?
Tid att reflektera?
Tid att fantisera och drömma?
Så idag, denna regniga Tisdag, varför inte köpa dig ett kinderägg och ta pulsen?
Kommer du till kärnan eller stannar det vid kaffe och choklad?
