Förbön och helande
Tänkt en del på de där med helande och hur man riktigt ska förklara det för någon som inte vuxit upp med Gud i den egna familjen och där de kanske inte är lika naturligt att ta de där 5 minutrarna eller sekunderna att slänga upp en poppconbön till pappa i himlen. Ibland försöker man och sen känner man att man bara vill slå sig själv i pannan och undrar vad människan måste ha fått för uppfattning nu...
Men när man säger att en människa blir frälst - eller "räddad" som det faktiskt betyder - så är det en förändring som sker stegvis innifrån och precis som många reklamfilmer brukar säga så är det faktiskt så att "när vi mår bra innuti så syns det utanpå".
Jag tänker inte försöka krångla och säga en massa som du inte förstår. Istället tänkte jag använda mig av en liten filmsnutt som jag hittat och som jag själv känner är en rätt så bra liknelse (om man nu inte känner att man kan ta till sig den uppenbara som brukar talas om i kristna sammanhang då Jesus blev uppväckt). Denna är hämtad från en ungdomsbokserie som sedan gjorts om till film. (Och nej, jag säger inte att livet med Gud är som att bli biten av en vampyr - lånade bara denna lilla del för att visa med bild vad jag försöker säga med ord)
Som klippet visar så ser man hur hennes sår på utsidan sakta läker och hur det sen liksom går en flod igenom hennes kropp som läker och lagar de som brustit och gått sönder. När hennes innre mår bättre så ser man även hur hennes yttre börjar förändras och det bokstavligen strålar om henne.
Säger inte att du som läser måste hålla med mig, men detta var iaf en liten tanke som jag själv fick :)
